Besvikelsen

När jag va runt 15-16 och vart full för första gången på Skogsvallen, så tyckte jag att det var det roligaste ever. Att strula runt, våga prata med människor man inte kände. Det var nytt och spännande. Sen fanns det ju dom som vart skitfulla, deckade, var otrogna, startade slagsmål och allt möjligt dumt såklart (jag har självklart också gjort mkt dumt på fyllan, men det är inte vad jag tänkte komma till). Sen när jag gick på liknande tillställningar där de flesta var vuxna och de betedde sig exakt likadant, fast det var vuxna liksom, då kände jag mig så oerhört besviken vill jag minnas. Jag tyckte det var "helt okej" för ungdomar att hålla på så, men vuxna människor?! De ska väl bete sig. Inte ligga och spy, inte slåss. Men det värsta var nog otroheten som alltid fanns där. Att se nåns pappa hålla på med nåns mamma o.s.v Alltså, jag är fortfarande besviken. Trodde ju att man skulle växa upp och bli vettig liksom, men det är ju nästan ingen skillnad. Bara lite mer erfarenhet. Kanske hade jag för höga förväntningar på alla vuxna. Jag vet inte. Och vad ville jag med det här? Det vet jag inte heller...