Igår var jag på min första anställningsintervju ever (jobbet på posten räknas inte). Jag tror att det gick bra, det kändes bra. Men alltid när det gäller tentor och PM så brukar det gå dåligt när det känns bra... Detta var ju som tur är ingen tenta, och inget PM heller så vi får väl se. Precis innan intervjun så pratade jag med en gammal kursare som jag inte brukar prata med. Hon ville gratulera till att jag blivit färdig och råkade (nej, hon visste inte att jag skulle dit) då nämna saker om det jobb som jag precis skulle på intervju inför. Jag tror på något sätt att det var ödet. Vi har inte pratat på länge och så pratade vi precis innan intervjun, det måste betyda något. I mitt fall, att jag inte är lika positiv till detta jobb längre.
För att återgå till jobbet på posten så ägde intervju rum inte långt därifrån. Så när jag tog min cykel för att trampa ut till Fyrislund så cyklade jag samma väg som jag cyklade så många gånger förra sommaren. Detta framkallade ångest i hela mig, och jag är så glad över att jag inte ska jobba där denna sommar! Nu ska jag verkligen försöka att njuta i sommar, även fast jobbsökandet ständigt gnager i bakhuvudet. Hade jag "bara" jobb och bostad till hösten så skulle jag njuta som aldrig förr.
Innan jag slutar måste jag bara få klaga lite.. Jag har feber, stackars mig! Tvn har varit på sen 11.00 imorse. Vad skulle jag göra utan den?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar